GIZLI

Jag vill visa att jag finns. Jag vill skrika "Här är jag!". Men hur jag än försöker, vad jag än säger så är det som att folk inte vill se att här är faktiskt jag. Jag vill visa vad det är som händer med mig för att någon ska kunna förstå. Jag vill visa att det återigen börjar trassla ihop sig och att jag själv inte kan ordna upp det.

Jag vet att jag är på väg tillbaka in i skiten igen och jag vet att det är det sista stället jag vill vara på. Jag har redan varit där och jag har redan tagit mig därifrån. Jag har för fan lyckats få upp mig själv på morgonen och sett fram emot vad dagen har att erbjuda. Men nu är jag där igen, jag vill inte somna för jag vill heller inte vakna till en ny dag som är fylld med tankar som till sist leder till någon sorts ångest.

Jag vill att någon ska se var jag är på väg så att de kan stoppa mig innan det blir värre. Jag vill fortfarande vakna upp och vara en optimist, känna att jag vill göra saker och känna att jag vill lyckas. Jag har försökt att intala mig själv att jag inte kommer att falla igen, men det hjälper inte. Jag gör nästan vad som helst för att slippa det, jag vill inte tillbaka dit igen. Ärren har precis läkt. Jag vill inte ha fler, jag vill slippa dom.

Jag vill att någon ska se mig så att det inte blir fler ärr.

Jag vill..slippa helvetet.