Se det från den ljusa sidan
Jag börjar undra om han inte är otrogen..han tar inte i mig, han pussar aldrig mig, vi har aldrig sex, han är aldrig hemma och vi umgås så sällan. Är det konstigt om jag börjar undra? Inatt ska jag sova hemma. Vi har inte setts på hela dagen och nu inatt/ikväll ska han se på film med sina kompisar (eller..?). Men jag biter ihop, förr eller senare kanske vi kan umgås?
En av hans kompisar springer uppe hos oss JÄMT. Och han går in innan han plingar på, what's up with that? Jag känner att jag aldrig kan slappna han för man vet att när som helst kan vännen komma upp och slita min pojkvän ifrån mig. Jag kan inte gå klädd hur jag vill ifall han kommer in. Det känns lustigt att inte kunna slappna av hemma hos sig själv.
Men jag får väl se det från den ljusa sidan, han dricker ju inte..
Du kommer aldrig slippa mig..
Okej, jag har en väldigt påträngande pojkvän som inte klarar av att vi inte hörs av på en timme. Då haglar smsen in "är vi osams?" "är vi fortfarande tillsammans?" "jag vill alltid vara tillsammans med dig" o.s.v. Det har jag börjar vänja mig vid o jag kan förstå att man kan vara orolig över sådan men nu skrev han "men jag älskar dig massor nu och för alltid du kommer aldrig slippa mig.. du och jag för alltid". Och jag blir rädd, på riktigt! Vadå "du kommer aldrig slippa mig.." det låter creepy. Han kanske inte menar det på ett läskigt sätt. Kanske, kanske inte. Men jag tänker inte fråga för då kommer han bara få panik för att det låter på mig som om vi inte kommer vara tillsammans hela livet. Visst vi har det mysigt och jag brukar längta efter att få komma hem till honom men jag ser inte att det här kommer vara till döden. Men han gör nog det.
En gammal flamma gör sig påmind denna afton. Och för honom har jag fortfarande småkänslor och bara av att prata med honom blir jag glad och tänker på det vi hade förr. Han är den jag skulle kunna tänka mig, han är mysig och absolut inte dominant som min nuvarande. För jag måste erkänna att jag känner mig ganska kvävd emellanåt i min situation. Fast jag har ändå bara mig själv att skylla..
Men jag har också fått ut något negativt av mitt nuvarande förhållande; jag har fått en otroligt bra kontakt med min mamma och det är jag verkligen jättetacksam för!
En gammal flamma gör sig påmind denna afton. Och för honom har jag fortfarande småkänslor och bara av att prata med honom blir jag glad och tänker på det vi hade förr. Han är den jag skulle kunna tänka mig, han är mysig och absolut inte dominant som min nuvarande. För jag måste erkänna att jag känner mig ganska kvävd emellanåt i min situation. Fast jag har ändå bara mig själv att skylla..
Men jag har också fått ut något negativt av mitt nuvarande förhållande; jag har fått en otroligt bra kontakt med min mamma och det är jag verkligen jättetacksam för!
Fan, fan, fan
Jag är kär. Jag hatar det. Det är jobbigare än vad jag trodde att vara kär. Jag älskar att va med honom, jag hatar att va utan honom. När jag sitter här själv känner jag att tårarna är inte långt borta så jag försöker hela tiden att sysselsätta mig med något men det är inte så lätt när allt är färdigt och det inte längre finns något att göra.
Men jag trodde aldrig att jag skulle komma så här långt, att bli så här kär. Men tydligen kan även jag bli kär och känna att jag inte kan vara utan min grabb.
Kärlek handlar inte om att hitta någon att leva med, kärlek handlar om att hitta någon man inte kan leva utan.
Men jag trodde aldrig att jag skulle komma så här långt, att bli så här kär. Men tydligen kan även jag bli kär och känna att jag inte kan vara utan min grabb.
Kärlek handlar inte om att hitta någon att leva med, kärlek handlar om att hitta någon man inte kan leva utan.
Idiot.
Idiot! Nu har han lyckats förstöra min födelsedag också. Bra jobbat! Jag vill bara slå honom, skrika åt honom. För det är fan inte okej att förstöra mig födelsedag.
Men tro mig, hämnden är ljuv.
Det är jobbigt
Ikväll sover vi inte ihop. Han är hemma hos sin pappa och jag sitter här hemma. Jag orkar inte med det här. Jag saknar honom verkligen, känns som att tårarna kommer spruta när som helst. Bara jag kollar på kudden han brukar sova på känner jag att det bränner bakom ögonlocken.
Vanligtvis brukar jag tycka att det här är skönt, att få vara ensam och att få sova själv. Men inte ikväll. Denna kväll vill jag bara ha honom här, ligga på han bröst och känna hans armar runt om mig. Det ska inte vara så här jobbigt för mig, det ska vara enkelt för mig att vara utan honom.
Men jag antar att han har tagit sig djupt in i mig, och om han lämnar mig nu kommer det att göra riktigt ont.
Vanligtvis brukar jag tycka att det här är skönt, att få vara ensam och att få sova själv. Men inte ikväll. Denna kväll vill jag bara ha honom här, ligga på han bröst och känna hans armar runt om mig. Det ska inte vara så här jobbigt för mig, det ska vara enkelt för mig att vara utan honom.
Men jag antar att han har tagit sig djupt in i mig, och om han lämnar mig nu kommer det att göra riktigt ont.
Hur kommer det att gå?
Imorgon (lördag) ska vi på fest hos en tjej i min klass. Och han ska med. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det.
Jag sa till honom att jag ska dricka och då sa han "ja, bara inte du gör bort dig". Ska han prata om att göra bort sig i situationer med alkohol i bilden? Knappast.
Men jag vet hur det kommer bli. Antingen kommer han ångra sig en timme innan vi ska åka och inte följa med alls. Eller så kommer att han följa med men så kommer han att visa så otroligt tydligt hur tråkigt han tycker att det är, att jag ska lugna ner mig och att han bara vill åka hem.
Jag känner absolut inte för att han ska med.
Jag sa till honom att jag ska dricka och då sa han "ja, bara inte du gör bort dig". Ska han prata om att göra bort sig i situationer med alkohol i bilden? Knappast.
Men jag vet hur det kommer bli. Antingen kommer han ångra sig en timme innan vi ska åka och inte följa med alls. Eller så kommer att han följa med men så kommer han att visa så otroligt tydligt hur tråkigt han tycker att det är, att jag ska lugna ner mig och att han bara vill åka hem.
Jag känner absolut inte för att han ska med.
10/10
Igår låg vi uppe ganska länge och pratade om allt möjligt (han hade druckit) och kom in på svartsjuka och liknande saker. Då sa han "bara så att du vet i framtiden blir jag jättesvartsjuk om du pratar med mina vänner..". Jag vet inte om han sa det just för att hans kompis låg i soffan brevid och sov. Men om det var därför; det var HAN som bjöd in hans kompis. Det var hans kompis som hela tiden pratade med mig. Jag har visserligen erkänt att jag tycker att kompisen är snygg (inte inför min pojkvän) o.s.v men även om jag tänker så skulle jag aldrig sätta de tankarna till verket. Jag skulle aldrig tänka tanken att röra hans kompisar så länge jag är tillsammans med honom.
Han nämnde också att jag var den ända av de flickvänner han haft som han klarar av att jag är medlem på olika communitys på internet. Innan har han tydligen "varit en hök" (för att citera honom själv) på deras sidor. Man måste väl få ha rätt till ett privatliv, även över internet? Visst att han ska kunna få kolla lite men han behöver ju inte va som en jävla galning?! För mig får han väl kolla om han tycker att det är så intressant att komma in på min (lilla lilla) privata del (som jag har kvar). Jag har ingenting att dölja. Men det beetendet är inte normalt.
Jag känner själv att jag inte får något utrymme i vårat förhållande, jag får inte ha något eget. Han låter mig få veta allt om honom och vad han gör hela tiden. Och mig gör det väl inte så mycket att han vet vad jag gör men det finns saker jag inte vill berätta, som han absolut inte är mogen nog för att höra än.
Han har också svårt för att förstå att jag har levt och haft ett liv innan jag träffade honom. Det kan han inte se.
Han nämnde också att jag var den ända av de flickvänner han haft som han klarar av att jag är medlem på olika communitys på internet. Innan har han tydligen "varit en hök" (för att citera honom själv) på deras sidor. Man måste väl få ha rätt till ett privatliv, även över internet? Visst att han ska kunna få kolla lite men han behöver ju inte va som en jävla galning?! För mig får han väl kolla om han tycker att det är så intressant att komma in på min (lilla lilla) privata del (som jag har kvar). Jag har ingenting att dölja. Men det beetendet är inte normalt.
Jag känner själv att jag inte får något utrymme i vårat förhållande, jag får inte ha något eget. Han låter mig få veta allt om honom och vad han gör hela tiden. Och mig gör det väl inte så mycket att han vet vad jag gör men det finns saker jag inte vill berätta, som han absolut inte är mogen nog för att höra än.
Han har också svårt för att förstå att jag har levt och haft ett liv innan jag träffade honom. Det kan han inte se.
Jag saknar
Jag saknar tiden då vi knappt kände varandra, början av vårat förhållande. Då var du fortfarande ett mysterium för mig. Nu vet jag näst intill allt om dig, jag vet nog mer om dig än vad du själv gör.
Ibland klarar jag inte ens av att titta på dig för att jag är så jävla trött på dig. Men samtidigt kan jag inte tänka mig ett liv utan dig. Du är ju helt klart en del av mitt liv.
Och ju längre jag håller fast vid dig, ju ondare kommer det göra när du försvinner ifrån mig.
Ibland klarar jag inte ens av att titta på dig för att jag är så jävla trött på dig. Men samtidigt kan jag inte tänka mig ett liv utan dig. Du är ju helt klart en del av mitt liv.
Och ju längre jag håller fast vid dig, ju ondare kommer det göra när du försvinner ifrån mig.
Varför henne?!
Han hade ringt till henne igår också. Varför? Han hade ringt henne innan han ens hade hört av sig till mig. Om hon hade sagt att hon kom dit, hade han då sagt okej? Hade han då raggat på henne?
Jag måste fråga; vill ha han ha henne eller mig?
Jag måste fråga; vill ha han ha henne eller mig?
Åter igen
Inatt vaknade jag av att min telefon ringde, det var kompisen. Så stod det iallafall på displayen men jag tror att det var min grabb. För telefonen ringde inte bara en gång, den ringde ett antal gånger. Och jag hade fått ett sms av min grabb "Kan du ringa mig snälla?". Av det här kan jag säga att han drack igår igen.
Och jag blir så besviken! Han hade inte druckit en droppe alkohol på över två veckor, och så bryter han det en måndag? En simpel, jävla, tråkig måndag?! Det fanns ingen anledning till att dricka igår, inget att fira och det var för fan måndag.
Om jag frågar lite senare idag om han drack igår kommer han nog att säga nej. Svaret återstår att se. Spänningen är på topp.
Och jag blir så besviken! Han hade inte druckit en droppe alkohol på över två veckor, och så bryter han det en måndag? En simpel, jävla, tråkig måndag?! Det fanns ingen anledning till att dricka igår, inget att fira och det var för fan måndag.
Om jag frågar lite senare idag om han drack igår kommer han nog att säga nej. Svaret återstår att se. Spänningen är på topp.
Kompisen
Idag hade han med sig sin kompis. Och kompisen är snygg! Han är också charmig, rolig och jag tror absolut att han är bra på sex. Så jag kan inte rå för mina tankar. Tankar om att jag vill ha galet sex med honom!
Det är spänning i luften när han är med. Jag känner att han tittar på mig och jag vet att han tittar på mig när vi pratar. Hans blick gör mig extra sugen. Jag vet att han inte är den trognaste av dom alla och han har sex med många olika tjejer. Och då tar jag för givet att han är bra på det han gör. Och det vill jag ta reda på, jag vill ha sex med kompisen.
Det är kvällens fantasi.
Det är spänning i luften när han är med. Jag känner att han tittar på mig och jag vet att han tittar på mig när vi pratar. Hans blick gör mig extra sugen. Jag vet att han inte är den trognaste av dom alla och han har sex med många olika tjejer. Och då tar jag för givet att han är bra på det han gör. Och det vill jag ta reda på, jag vill ha sex med kompisen.
Det är kvällens fantasi.
Sex
Vi har bra sex, helt klart. Det är skönt och han rör mig på de rätta ställena och jag är (till viss del) nöjd med vårat sex. MEN, jag kommer aldrig. Vi kör på tills han kommer och sedan är det slut, finito. Jag då? Jag får helt enkelt tacka och sedan sova.
Och jag vill ha sex OFTA, skulle absolut kunna tänka mig att ha det två gånger om dagen. Men snart har det gått en vecka (!) sen vi hade sex senast. Han "orkar inte", "han är trött" och "vi har ju faktiskt ingen kondom". Han gör ju ingenting om dagarna, hur kan han INTE orka?! Och jag har varit rätt hård med att ha kondom just för att jag inte vill dra på mig någon sjukdom. Men häromdagen sket jag i det, jag ville verkligen ha sex. Men då ville han inte för att vi inte hade någon kondom? Skitsnack. Han som i början alltid ville ha sex och tackade aldrig nej, säger nej allt oftare.
Det finns så mycket som skulle kunna bli så bättre. Och eftersom att vi bara kör tills han är klar blir det bara kort sex för han kommer ju så fort. Jag har gett han tips på hur han ska göra men han lyssnar inte på vad jag säger och gör som han vill.
Jag vill ha bättre sex!
Och jag vill ha sex OFTA, skulle absolut kunna tänka mig att ha det två gånger om dagen. Men snart har det gått en vecka (!) sen vi hade sex senast. Han "orkar inte", "han är trött" och "vi har ju faktiskt ingen kondom". Han gör ju ingenting om dagarna, hur kan han INTE orka?! Och jag har varit rätt hård med att ha kondom just för att jag inte vill dra på mig någon sjukdom. Men häromdagen sket jag i det, jag ville verkligen ha sex. Men då ville han inte för att vi inte hade någon kondom? Skitsnack. Han som i början alltid ville ha sex och tackade aldrig nej, säger nej allt oftare.
Det finns så mycket som skulle kunna bli så bättre. Och eftersom att vi bara kör tills han är klar blir det bara kort sex för han kommer ju så fort. Jag har gett han tips på hur han ska göra men han lyssnar inte på vad jag säger och gör som han vill.
Jag vill ha bättre sex!
Jag är inte stark
Jag är inte stark och jag kan inte hålla fast vid det jag säger.
Nu är vi tillsammans igen och igår sa jag för första gången att jag älskar han.
Och det gör jag, dessutom är jag galet kär i honom och jag känner att jag är inte färdig med han.
Nu är vi tillsammans igen och igår sa jag för första gången att jag älskar han.
Och det gör jag, dessutom är jag galet kär i honom och jag känner att jag är inte färdig med han.
Hon
I dag har han stött på min kompis, hela dagen. Jag har anat det hela tiden, sagt det till henne. Att han kommer att ragga på dig. Och se vad rätt jag hade.
Jag känner mig bortglömd. Jag känner att jag inte gjorde någon skillnad i hans liv.
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det här, men det är tomt i huvudet. Jag vet inte vad jag ska skriva, jag känner att det inte är värt det.
Jag känner mig bortglömd. Jag känner att jag inte gjorde någon skillnad i hans liv.
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det här, men det är tomt i huvudet. Jag vet inte vad jag ska skriva, jag känner att det inte är värt det.
Mitt fel
Idag sa han det, svart på vitt, att det är mitt fel att han ska ta livet av sig.
Ännu en dag...
...ensam. Det kommer vågor då jag bara tänker på honom, då jag inte vill något hellre att gå hem till honom, känna hans armar runt mig, kyssa honom och bara dra ett stort sträck över allt det här.
Men så kommer jag tillbaka till verkligeheten och inser att jag ska va stark och klara mig ensam. Många andra människor klarar sig ju utan pojk- eller flickvän. Så varför skulle inte jag? Antagligen för att jag tror att jag är svagare än vad jag egentligen är.
Jag vet inte om jag vill gå tillbaka till honom. Jag vet inte om jag vill va utan honom. Det känns så konstigt att gå hem hit, att vara här, att äta här, att sova här. Jag har ju bott hos honom. Jag är van vid att vakna där, äta min frukost där, gå dit efter skolan, äta mat ihop med honom, mysa framför tvn med honom och slutligen somna med honom.
Jag vet inte om det beror på att jag är så fruktansvärt kär i honom eller för att jag inte vill va ensam, jag känner så här. Jag vet bara att jag saknar det jag hade. Och det är många stunder under dagen som jag önskar att allt va precis som förut. Ibland känns det nästan som att jag låtsas att allt är som förut.
Jag har bara skrivit om hans dåliga sidor, men han har fina sidor han med, precis som alla andra. Men jag bara inte förmå mig att hitta dom någonstans.
Men så kommer jag tillbaka till verkligeheten och inser att jag ska va stark och klara mig ensam. Många andra människor klarar sig ju utan pojk- eller flickvän. Så varför skulle inte jag? Antagligen för att jag tror att jag är svagare än vad jag egentligen är.
Jag vet inte om jag vill gå tillbaka till honom. Jag vet inte om jag vill va utan honom. Det känns så konstigt att gå hem hit, att vara här, att äta här, att sova här. Jag har ju bott hos honom. Jag är van vid att vakna där, äta min frukost där, gå dit efter skolan, äta mat ihop med honom, mysa framför tvn med honom och slutligen somna med honom.
Jag vet inte om det beror på att jag är så fruktansvärt kär i honom eller för att jag inte vill va ensam, jag känner så här. Jag vet bara att jag saknar det jag hade. Och det är många stunder under dagen som jag önskar att allt va precis som förut. Ibland känns det nästan som att jag låtsas att allt är som förut.
Jag har bara skrivit om hans dåliga sidor, men han har fina sidor han med, precis som alla andra. Men jag bara inte förmå mig att hitta dom någonstans.
Nu börjar det kännas
Jag tänker tillbaka; tillbaka på när vi såg på Rena Rama Rolf, när vi åkte bil överallt, när jag träffade din pappa första gången, när jag lagade mat till dig, när du fick den egna låda, när vi kollade på lägenheten första gången, första natten vi sov över i lägenheten, när vi sov på luftmadrasserna, när vi va hemma hos din vän och va uppe hela natten, när vi badade i ditt otroligt lilla badkar, när vi satt och kollade på idol, alla kvällar när vi svullade chips, alla gånger du försökte ta kort på mig, när jag låg på din arm och du höll om mig, alla saker jag tog med det till lägenheten.
Idag tog jag med mig alla saker hem och sa att det var slut. Och det är slut, på riktigt nu. Och det gör ont, längst in i hjärtat. Jag kommer inte prata med dig, jag kommer undvika dig. För både du och jag vet att om vi ses snart igen kommer vi så småningom att bli tillsammans igen. Och det funkar ju inte, inte för oss.
Jag vet att du kommer hitta en ny tjej. Då är det hon som kommer få ligga på din arm och bli omhållen, då är det hon som kommer få sova brevid dig varje natt. Då kommer du prata om mig med henne som du har pratat med mig om dina alla andra f.d tjejer. Jag kommer bara vara ett av dina ex. Och det svider.
Jag vet att jag kommer komma över dig. Men just nu gör det bara så ont. Det gör så ont att jag bara har minnena från dig kvar. Jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att det fortfarande var du och jag. Att jag kunde sitta där i din lägenhet nu, spela nitendo och lyssna på all din musik. Och att du skulle sitta brevid och hjälpa mig med de banor jag inte klarar.
De banor jag inte kommer klara nu i livet kommer eller får inte du hjälpa mig med. Både du och jag kommer få stå på våra egna ben.
Your'e on your own now.
Idag tog jag med mig alla saker hem och sa att det var slut. Och det är slut, på riktigt nu. Och det gör ont, längst in i hjärtat. Jag kommer inte prata med dig, jag kommer undvika dig. För både du och jag vet att om vi ses snart igen kommer vi så småningom att bli tillsammans igen. Och det funkar ju inte, inte för oss.
Jag vet att du kommer hitta en ny tjej. Då är det hon som kommer få ligga på din arm och bli omhållen, då är det hon som kommer få sova brevid dig varje natt. Då kommer du prata om mig med henne som du har pratat med mig om dina alla andra f.d tjejer. Jag kommer bara vara ett av dina ex. Och det svider.
Jag vet att jag kommer komma över dig. Men just nu gör det bara så ont. Det gör så ont att jag bara har minnena från dig kvar. Jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att det fortfarande var du och jag. Att jag kunde sitta där i din lägenhet nu, spela nitendo och lyssna på all din musik. Och att du skulle sitta brevid och hjälpa mig med de banor jag inte klarar.
De banor jag inte kommer klara nu i livet kommer eller får inte du hjälpa mig med. Både du och jag kommer få stå på våra egna ben.
Your'e on your own now.
Ge mig svar
Jag är starkt inne på spåret att göra slut. Jag är så nyfiken på allt annat, på livet. Just nu känns det som att jag inte har något eget liv och jag saknar mitt eget liv.
Men jag kan inte göra slut nu, för då skiter han i allt. Jobbet han har fixat, lägenheten som är på g. Och jag vill inte vara den som förstör allt. Han förstår inte att han kan ha ett liv utan mig. Han förstår inte att han kan jobba för sin egen del. Jag vet att jag kan fortsätta med ett liv utan honom, jag är tillräckligt stark. Och jag tror att han också är det om han bara skulle försöka. Han vågar inte stå på egna ben. Och jag orkar inte vara hans ben längre.
Men så blir jag osäker. Tänk om det blir ett stort misstag om jag lämnar honom? Tänk om jag vill ha honom tillbaka?
Jag är osäker på om jag ens är kär i honom fortfarande. Och hur ska jag göra för att få veta sanningen? Att fråga mig själv är lönlöst för jag har inga svar. Och jag kan inte fråga någon annan för det vet inte dom.
Hur det än slutar är det jag som kommer vara boven i dramat, den elaka.
Men jag kan inte göra slut nu, för då skiter han i allt. Jobbet han har fixat, lägenheten som är på g. Och jag vill inte vara den som förstör allt. Han förstår inte att han kan ha ett liv utan mig. Han förstår inte att han kan jobba för sin egen del. Jag vet att jag kan fortsätta med ett liv utan honom, jag är tillräckligt stark. Och jag tror att han också är det om han bara skulle försöka. Han vågar inte stå på egna ben. Och jag orkar inte vara hans ben längre.
Men så blir jag osäker. Tänk om det blir ett stort misstag om jag lämnar honom? Tänk om jag vill ha honom tillbaka?
Jag är osäker på om jag ens är kär i honom fortfarande. Och hur ska jag göra för att få veta sanningen? Att fråga mig själv är lönlöst för jag har inga svar. Och jag kan inte fråga någon annan för det vet inte dom.
Hur det än slutar är det jag som kommer vara boven i dramat, den elaka.
Inte nöjd
Igår slog mig tanken; jag är inte nöjd. Och det är jag inte, jag är inte nöjd med vad jag har. Jag är inte nöjd med min pojkvän, jag är inte nöjd med mitt förhållande. Det kan låta elakt med sanningen.
Nu står jag här och funderar på att göra slut, men vore det rätt eller vore det fel? Om jag gjorde slut, skulle jag ångra mig? Jag är osäker på om jag har några känslor kvar. Jag funderar på det, är det äkta känslor eller är vi tillsammans för att jag tycker om tanken att ha en pojkvän?
Något jag vet att det jag har nu inte är något som kommer att hålla förevigt. Jag vet det. Han verkar tycka, känna och hoppas att jag är hans framtid men det känner inte jag. Jag vill gå vidare och är nyfiken på andra, jag vill testa annat.
Jag är inte nöjd.
Tänka klart
Jag vet fortfarande inte hur jag ska göra. Jag grubblar fortfarande över om han vill ha henne istället för mig. Men så tänker jag; om han ville ha henne, varför skulle han då vara tillsammans med mig?
Det är nu tillochmed så känsligt för mig att jag inte vill att varken han eller jag ska nämna hennes namn. Det blir dock lite svårt med tanke på att jag träffar henne varje dag. Och under de timmar jag träffar henne måste jag låtsas som att allt är ok, att jag inte är irriterad på henne. Hon verkar inte ana någonting alls. Hur kan hon vara så blind? Hade hon tyckt att det var ok om det var hennes pojkvän och mig det handlade om? Hon ska vara min bästa vän, hon ska kunna se att något tynger mig, hon ska kunna ana vad det är utan att jag ska behöva säga det.
Jag blir bara så besviken, jag trodde inte att hon kunde göra så här. Men egentligen, vad har hon gjort? Hon har umgåtts med min pojkvän, so what? Man ska väl egentligen kunna vara med vem man vill? Men är det ok att dom sover över med varandra, i SAMMA säng? Nej, det är inte okej för mig.
Jag försöker tänka klart och komma på hur jag ska lösa allt det här.
Det är nu tillochmed så känsligt för mig att jag inte vill att varken han eller jag ska nämna hennes namn. Det blir dock lite svårt med tanke på att jag träffar henne varje dag. Och under de timmar jag träffar henne måste jag låtsas som att allt är ok, att jag inte är irriterad på henne. Hon verkar inte ana någonting alls. Hur kan hon vara så blind? Hade hon tyckt att det var ok om det var hennes pojkvän och mig det handlade om? Hon ska vara min bästa vän, hon ska kunna se att något tynger mig, hon ska kunna ana vad det är utan att jag ska behöva säga det.
Jag blir bara så besviken, jag trodde inte att hon kunde göra så här. Men egentligen, vad har hon gjort? Hon har umgåtts med min pojkvän, so what? Man ska väl egentligen kunna vara med vem man vill? Men är det ok att dom sover över med varandra, i SAMMA säng? Nej, det är inte okej för mig.
Jag försöker tänka klart och komma på hur jag ska lösa allt det här.
