Här blir det inga barn gjorda!

Nu är det helt olidligt, jag står inte ut. Jag vet inte var jag ska ta vägen. Smärtan och saknaden efter dig gör sig ständigt påmind. Fan ta dig för att du sårade mig, fan ta mig för att jag lät dig såra mig!

Inatt drömde jag om dig (igen). Men den här drömmen var annorlunda. Vi hade barn. Kan du tänka dig det, vi två med ett barn? Men ungen gjorde precis som vårat förhållande, dog. Och du brydde dig inte alls, du bara fortsatte som vanligt. Jag är så fruktansvärd glad och lättad över att det inte blev några barn gjorda!

(Jag önskar att du fortfarande va min).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0