Ta gärna död på mig!

Nu är äckel hos honom. Hans jävla kompis som har förstört allt har supit ner honom och så tar dom dit henne..JAG VISSTE DET! Varför pratade jag någonsin med honom igen?

Jag hatar mig själv, jag hatar min svaghet

Vet du?

Att jag älskar dig..

Är jag dum i huvudet?

Vi har haft sex. Jag sov där inatt. Det är precis som om vi har börjat om från början. Han säger att det är slut mellan dom, men är det verkligen så? Det har känts så bra att få ligga brevid honom igen, att få känna hans händer på min kropp, få se hans leende och bara hans närvaro känns bra. Men är det bara för att jag inte vill va ensam? Jag vet ingenting förutom att jag vill spendera mina nätter med honom, jag vill ha sex med honom och jag vill känna hans händer på min kropp. Men jag vill inte ha hans lögner, hans svaghet och hans jävla manupulativa sätt.

Att jag har valt att "gå tillbaka" är jäkligt korkat, jag vet ju hur människan fungerar.

Livet går vidare, eller hur?

Vi har träffats och pratat, vi avslutade det i tron om att det skulle bli vi igen. Men helgen har gått och inget har hänt, han har skickat sms om att han saknar mig och tänker på mig. Vi skulle ha setts för att prata idag men inget har hänt, han har inte ens ringt. Han skyller på att han har tid. Jag inser det, jag är hans reserv.

Jag har tänkt så otroligt mycket fram och tillbaka, och jag fastar nog vid fram. Jag vill gå framåt och försöka komma över honom. Jag vill ha min sommar för mig själv och få leva MITT liv. För med honom vid min sida kommer jag aldrig att leva MITT liv, utan då lever jag VÅRAT liv. Men han har startat ett liv tillsammans med Äcklet. Han tar på henne som han en gång tog på mig, han håller om henne som han en gång höll om mig, han säger till henne hur mycket han tycker om henne som han en gång sa till mig hur mycket han tyckte om mig, han har sex med henne som han en gång hade med mig.

Hur mycket jag än älskar honom och hur mycket jag än vill ha honom så gör allt för ont. Jag vet att hon har tagit min plats och inget kan bli som förr igen. Ingenting är orört och då är det lika bra att ge upp. Vi kommer ingenstans hur mycket vi än gräver, ältar och saknar varandra. Jag kommer aldrig kunna släppa att han valde henne framför mig, han ville inte ha mig utan han ville ha henne. Det kommer aldrig att försvinna från mina tankar.

Då är det bättre om dom nu får bygga på deras framtid tillsammans och jag kan leva MITT liv.


Grattis, du lyckades!

Jag vill aldrig mer ha ett förhållande igen. Just nu känner jag verkligen så eftersom att jag inte kommer kunna lita på en kille igen. Han förstörde all min framtida tillit på andra människor, speciellt killar. Det känns inte direkt som en ljus framtid.

Jag har också kommit på varför han har valt henne; för att hans kompisar accepterar henne. Mig accepterade dom aldrig, dom och jag gick helt enkelt inte ihop. Men denna nya tjej känner ju hans kompisar sen tidigare. Jag hatade verkligen hans kompis, hon är lika äcklig och överskattad som dom är. USCH!

Nu; singel & senare en kk!


Morgonen är värst

Mornarna är värst för mig. Inte kvällarna när jag ska sova, inte eftermddagarna efter skolan och inte heller någon annan tid på dygnet. Det är bara morgonen som är jobbig. Då vill tårarna rinna och jag tänker hela tiden på att jag ska gå tillbaka till honom.

Idag ska jag prata med honom och det betyder att jag måste vara stark, mycket starkare än tidigare. Och var ska jag finna den styrkan idag? Antagligen inom mig själv.

Det kommer...

Nu har vi pratat. Han hävdar att han inte har hållt på med henne under den tiden vi har varit tillsammans, bullshit. Och dessutom, han lyckades komma över mig väldigt fort om han kunde börja hålla på med henne direkt när det tog slut. Han verkar iaf ha kommer över mig ganska väl, skönt för honom. Jag känner att det går framåt för mig med.

Just nu ser jag fram emot att få prata med vem jag vill, umgås med vem jag vill och få göra vad jag vill. Jag ser fram emot att få festa i sommar och ha det roligt. Livet kommer att bli lättare, bara inte just nu. Det får ta den tid det behöver, de tårar som behöver rinna kommer att få rinna, mitt tjat om honom kommer att behöva tjatas. Men det kommer bli ljusare och bättre.

Idag har jag träffat ett levande bevis på att det blir bättre. Genom att prata med henne känner jag mig så otroligt mycket starkare! Jag kommer att klara det här, förr eller senare. Livet slutar inte för att förhållande gör det.

Men jag ska ringa honom imorgon, jag ska få förklara allt ur mitt perspektiv. Få honom att se det här med andra ögon.

Jag förstår inte

Jag tänker på dig. Varje dag tänker jag en vecka tillbaks, vad gjorde vi just då för en vecka sen. För allt det här hände på en vecka. Och det är en av de värsta veckorna i mitt liv. Jag önskar att jag kunde ta tillbaka hela denna vecka som har gått. För om jag kunde det, skulle jag vara hos dig nu. Med dig, jag skulle veta att du älskade mig. Jag skulle vara glad.

Men nu sitter jag här, torned apart. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill så gärna gå tillbaka till dig. Men jag vill ändå inte, jag skulle aldrig kunna glömma vad du har gjort. Jag skulle göra alla i min omgivning på besvikna. Det är därför jag vill radera ut hela den gågna veckan. Jag vill ta bort alla misstag jag gjorde. Jag vill be dig om ursäkt, jag vill kunna börja om. Men vi kommer (nog) aldrig börja om. Ifall vi skulle göra det, skulle jag aldrig kunna lita på dig igen och det skulle bara skada oss båda två.

Jag vet inte ens varför jag tänker så här? Du har ju tydligt kommer över mig. För dig finns inte vi längre. Jag vet inte varför jag hoppas, tror & vill. Jag borde vara så arg på dig, jag borde vilja se dig nästan död. Men det ända jag vill är att ha dig hos mig igen. Men det kommer inte ända, för du är färdig med mig.

Varför hände allt det här? För en vecka sen var vi tillsammans, vi älskade varandra. Vad fan var det som hände? Jag önskar att jag kunde få ett svar från dig. Jag vill inget hellre än att ringa dig, gå hem till dig. Bara visa min existens. Men jag vill vara stark, jag vill inte visa dig att jag mår skitdåligt av allt det här. För att jag vet att du är stark, jag vet att du har kommit över mig. Då skulle jag bara bli en börda på dina axlar om jag hörde av mig. Men allt jag vill är att höra av mig.

Jag älskar dig. (Hur mycket jag än försöker lura mig själv och alla andra)

RSS 2.0